tisdag 21 december 2010

Rockharder presenterar de 20 bästa albumen 2010!

Varje år utser Rockharders medarbetare gemensamt årets bästa album i en omröstning. Så också för 2010 som var ett hårt skivår. Klicka på albumtitlarna för att lyssna på Spotify eller komma till bandens Myspacesidor!


1. Khoma – A Final Storm (Razzia Records)

2. Watain – Lawless Darkness (Season Of Mist)

3. High On Fire – Snakes For The Divine (Century Media)

4. Imperial State Electric – Imperial State Electric (Sound Pollution)

5. pg.lost – In Never Out (Black Star Foundation)

6. Tom Petty & The Heartbreakers – Mojo (Warner)

7. Samsara Blues Experiment – Long Distance Trip (World in Sound Records)

8. Alcest – Ècailles De Lune (Prophecy Productions)

9. Asteroid – II (Fuzzorama Records)

10. Intronaut – Valley Of Smoke (Century Media)

11. Necronaut – Necronaut (Regain Records)

12. Grand Magus – Hammer Of The North (Roadrunner)

13. Desultory – Counting Our Scars (Pulverised Records)

14. Brant Bjork – Gods & Goddesses (Low Desert Punk)

15. Torture Division – Evighetens Dårar (self released)

16. Hellsingland Underground – Madness & Grace (Sound Pollution)

17. Monster Magnet – Mastermind (Napalm Records)

18. Dark Tranquillity – We Are The Void (Century Media)

19. The Baboon Show – Punk Rock Harbour (National)

20. Suma – Ashes (Speakerphone)

tisdag 3 augusti 2010

ASTEROID - “II” *****




ASTEROIDs andra släpp är något riktigt speciellt. Dess skogliga vibbar utsöndrar berusande känslor. Grantopparna på omslaget urskiljs av orange kontra svart. En kontrast som återfinns i albumets välavvägda dalar och toppar, monotona toner tillsammans med livliga. Bandet släpper därtill tyglarna och använder okonventionella grepp i låtsnickrandet.


Fullträffen Karma mättar med sin snärtande takt och Robin Hirses mäktiga sångröst. Bandet får ett övertag med sitt musikaliska recept när både Hirse (gitarr) och Johannes Nilsson (bas) sjunger, sättet de växeldrar i täten. Till denna giv har de hittat var sin utgångspunkt när det gäller sångmelodierna. Lyriken framförs som två nya instrument, istället för att vara ett kuttersmycke. Här och var kan jag inte hejda mina glada utrop, varken åt Hirses ståtliga manéer eller Nilssons upplyftande böljande.

Albumet "II" bjuder på expressiva texter som talar med vishet och mystik. Som om inte det vore nog, det tuffa basljudet får dig att brösta upp dig och Andy Fraser (FREE) kikar fram i gläntorna. Tillsammans utstrålar trion en kraft som bara riktigt bekväma spelmän lyckas med.

Jag förstod aldrig riktigt ASTEROID debuten. Den tunga rocken med konturer i psykedelia och blues var för spretig då, jag saknade helheten. Skivan var mer ett prov på olika sorters kreationer bandet kunde forma. När nu uppföljaren är så orubbligt säker och utan onödiga bijouterier tar den lyssnaren med storm. Toppbetyget är givet när de behåller karaktären och står för samklang, utveckling och djup. Detta ÄR årets svenska släpp!



Betyg: *****
Text: Banesa Martinez
Line up: Robin Hirse (sång & gitarr), Johannes Nilsson (sång & bas), Elvis Campbell (trummor).
Länk: www.myspace.com/asteroidband & www.asteroid.se
Bolag: Fuzzorama Records
Recension av debutalbumet: http://rockharder-reviews.blogspot.com/2007/11/asteroid-st.html



måndag 19 juli 2010

BLOWBACK - “Eight Hundred Miles” ****




Örebroarna följer upp debuten från 2008 med nio spår tunga “Eight Hundred Miles”. Soundet är som en skön mix av NEBULA och framförallt BLACK SABBATHs mest kreativa och melodiösa låtar. Till denna gång känns kvartetten mer intensiv, öppen och utvecklad. Den hänger sig till allt fler djupgående partier fuzz som sedan avslutas på ett skickligt och intressant sätt.

Sångaren Stefan för bandet med en stämma som lutar åt det gälla hållet och matchar det med hängivenhet. Sångharmonierna är spännande och bekväma, något som verkligen passar lyriken. The Big Black Hole låter en bris folkrock smeka förbi och Stefan fulländar spåret med sin intensitet.

Lyssnaren färdas i skiftande farkoster längs “Eight Hundred Miles”. I Dead Mans Blues guppande, på glädjeskjutsen från Crossroad eller med raketenergi från Fool. Höjdpunkterna med albumet ligger just i de skiftande låtsnickerierna, ständigt med BLOWBACK-soundet intakt.

Jag känner suget efter att höra bandet live och framför allt hur de utvecklas till nästa släpp. Men men först, deras konsert den 20 augusti i Köpenhamn!



Betyg: ****
Text: Banesa Martinez
Länk: www.myspace.com/blowbackband & www.blowback.se
Lineup: Stefan (sång), Chris (bas), Seb (gitarr) och Henke (trummor).
Bolag: Transubstans Records


torsdag 27 maj 2010

MAC BLAGICK – "Ramadawn” ****





Ytterligheter lockar fram surkärringen i mig. På sitt debutalbum visade MAC BLAGICK prov på stor potential med sin klassiska hårda rock med konturer av funk och psykedelia. En handfull låtar var strålande medan några var outhärdliga. När nu stockholmskvartetten återvänt är det tre spår som får mig att undra “Vad i helvete?”.

De usla spåren skär sig mot skivans övriga innehåll. Som gnälliga Robin Hood och överexperimentella Looking For Love. När Serbian Woman håller sig vid den tillåtande stranden har albumets pärlor sedan länge simmat ut till trampolinen. Allt detta ger sken av en respektlös inställning till MAC BLAGICKs originella kärna.

Men varför nära argbiggan i mig när jag kan orda om de åtta pärlorna? Hisnande landskap med ståtliga gitarrer, dova skuggor i leken mellan bas och trummor - och till slut en röst som skulle göra vilken skrikig hårdrockare som helst grön av avund. Till skillnad mot debuten är sångharmonierna på denna giv coola och konsekventa i relation till musiken.

Bäst är Ravenheart. Där tar sången plats med en färgsprakande fjäderskrud tillsammans med gitarren som förkroppsligar MAC BLAGICK. Låten har allt från drama, grym perkussion, övertygande sång, stolt bas, omtumlande gitarrspel och till sist en lyrik som känns ända in i själen.

Ramadawn” verkar vara ämnad för inre reflektion och seriös avnjutning. Istället för att vara en accessoar till råfylla och töntig kommersiell hårdrockspub. Och man kan ju inte annat än bli euforisk när MAC BLAGICK väljer att avsluta sitt andra album med Dark Surprise. En struttande och lekfull dänga som, för att citera Baloo, “Kittlar dödskönt i kistan”!





Betyg: ****

Text: Banesa Martinez
Line-up: Kristoffer Widman (trummor), Karl Sjödin (bas), Nils Ekblad (gitarr) & Martin Wiberg (sång).
Bolag: Glen Ghost Records


söndag 9 maj 2010

GLITTERTIND “Landkjenning” **






Detta är duons fjärde fullängdare sedan starten 2001. Deras folkmetal med en touch punk är bitvis förtrollande men lika plötsligt blir jag sömnig. Inte för att musiken är för långsam - men för att stilarna skiljer sig så i stämning, tryck och form. Det blir för många sidor att förhålla sig till. Den röda tråden blir istället otydlig genom hela alstret.


Något GLITTERTIND inte saknar är “cojones”. Att gå sin egen väg och satsa på sin folkmetal är bevis nog. Därtill bemästrar bandet de olika stilarna och drar dem till sin spets. Från vikingasång med kraft, havsskum och doft av mjöd. Förbi metal med hårt slutna ögon och knogar som vitnar. Till andaktiga melodiösa bitar som sätter dig i skymningslandet mellan visa och oskuldsfylld folk.

Från och med femte spåret dyker en promotionröst upp med jämna mellanrum. Jag vet inte om jag ska gråta eller bli förbannad. Vad är det för ärthjärna som slaktar en kreation på det sättet – oavsett antalet finniga tonåringar som bränner låtarna vidare – bör inte musiken få värdig behandling? Hur man än vrider och vänder på det så förstör det faktiskt helhetsupplevelsen.

"Landkjenning's" vikinga metal går inte hem hos mig. De olika snuttarna skär sig så att helheten blir en bizarr värld där verkligheten knappt hinner sätta sig innan den byts ut igen. Dessa norrmäns recept är intressant - men stillar inte min hunger på något vis!



Text: Banesa Martinez
Länk: www.myspace.com/glittertind
Lineup: Torbjørn Sandvik - (sång & gitarr) och Geirmund Simonsen (trummor, bas, dragspel, orgel & programmering).
Bolag: Napalm Records




torsdag 25 mars 2010

THE BLACK CROWES "Before the Frost/Until the Freeze" ****




Nästan 20 år efter debutskivan släpper THE BLACK CROWES sitt åttonde album, ett verk i folkrockens tecken. Dubbelskivans sammanlagt tjog låtar andas uppriktighet, mognad och fokus. Jämfört med debuten “Shake Your Money Maker” där Chris Robinson sjöng hungrigt, stående på tå, sitter han nu på verandan och sjunger det som faller honom in.

Been A Long Time (Waiting on love) bjuder på ett ypperligt glädjerus. Gitarrernas medryckande riv rymmer tillsammans med munspelet och orgeln, mer historia än Herman Lindqvist. Ett välkomnande och okonstlat låtsnickeri. I funkiga, discoflörtande I Ain't Hidin' visar THE BLACK CROWES stolt upp sin breda talang. Robinson är kaxig och låten pumpande. Härligt frigörande och jammigt på samma gång.

Men som redaktören säger, less is more. Det är nämligen svårt att finna många favoriter bland albumets 20 låtar. För trots att sextetten lagt ribban skyhögt vad gäller melodierna, infinner sig stundtals en dimma av slätstrukenhet där det är svårt att urskilja låtarna från varann. Helhetsupplevelsen reduceras då till ett sorl av intetsägande TV-musik. Men, de som sticker ut från mängden gör det med besked. Som The Last Place That Love Lives. En ballad som börjar endast klädd i akustisk gitarr och i halvtid tar på sig folkdräkten.

Därtill har hela albumet spelats in live, framför publik. Det betyder alltså att musiken blir än mer levande, vilket passar bandet som handen i handsken. Som om det inte vore nog, skivomslaget är utformat som en LP i miniformat där andra halvan, ”Until the Freeze”, endast släppts som en gratis download för de som köpt albumet. Omslaget till "Before the Frost" speglar innehållets alltjämt frodiga mognande och dynamik. Medan omslaget till "Until the Freeze" reflekterar innanmätets väna landskap i klassisk folk- och sydstatsrock med texter lika bländande vackra.

“Before the Frost/Until the Freeze” är perfekt för hjärtliga kvällar i goda vänners lag medan eldflugorna surrar förbi och småtimmar går mot sin ända.



Text: Banesa Martinez
URL: www.blackcrowes.com
Line-up: Chris Robinson (sång, munspel), Rich Robinson (gitarr), Adam MacDougal (keyboard), Steve Gorman (trummor), Sven Pipien (bas) och Luther Dickinson (gitarr).
Bolag: Silver Arrow Records

torsdag 11 mars 2010

V8 INTERCEPTOR (demo) ****





Så fort första låten drar igång förs tankar till HELLACOPTERS-debuten. Med samma riv tar trion sig an stilen - skrevande, svettigt, snabbt och med vild blick. Du förstår att de menar allvar!

Det trixiga med snabb rockenroll är att det kan te sig slarvigt i största allmänhet och posigt i värsta fall. På denna demo känns det däremot som att grabbarna silat bort allt eventuellt krafs och istället behållit glöden. Dessa Örebroare verkar inte ha en lägre växel utan kör på för fulla muggar. Jag är inte helt säker på hur V8 INTERCEPTOR hade låtit i en mer sansad tappning. Men deras nerv skulle nog gå förlorad.

Denna fempipiga demo passar som en smäck för den morgontrötta, på festen eller på motorvägen. Bered dig på högoktanig rockenroll!



Text: Banesa Martinez
URL: www.myspace.com/v8interceptorband
Line-up: Hannes (sång & gitarr), Robert (bas) och Basse (trummor)


onsdag 24 februari 2010

BRUTUS - "Brutus" *****





Ända sedan jag hörde Solution för första gången tidigt 2009 har jag varit helsåld på BRUTUS' hippierock. I promotionbladet beskriver dom själva sin kompott som “Butterfingered, groovy and psychedelic hard rock!”. Smaka på den WITCHCRAFT!

Den självbetitlade debutens åtta spår får mig att groova loss á la Mick Jagger och sjunga mig hes. Bäst på debuten är Golden Town, Swamp City Blues och Feel Free som jag inte klarar mig utan. Magnifika Golden Town är smekande ljuv men samtidigt orostyngd. Svängiga Hey Mama är djärvare denna gång jämfört mot på demon. Det gäller förresten samtliga demospår som återfinns på denna debut.

Styrkan i denna norsk-svenska kvintett är det fasta groovet och den karaktärsstarka sången som är stolt som en påfågel. Melodierna böljar fram och bjuder ständigt på överraskningar. Det är bittert, ångestladdat men också hejdlöst upplyftande med en energi som inte är från denna värld. Skivans djupa rötter i 70-talets rockhistoria leder tankarna till hjältar som GRAND FUNK RAILROAD och SIR LORD BALTIMORE. Dock inte pretentiöst och svårlyssnat, utan har en stor dos rent jävlar-annamma. Året kan knappast börja bättre. Til topps bestefar!



Text: Banesa Martinez
Länk: www.myspace.com/brutusband
BRUTUS-demon från 2009 finns för nedladdning på:
http://rhythmdesign.net/Brutusdemo/free.htm
Line Up: Jokke (sång), Knut-Ole (trummor), Johan (gitarr), Kim (gitarr) & Krille (bas).
Bolag: Transubstans Records


tisdag 16 februari 2010

Sophie Linders bästa album 2009





1. Switch Opens - Switch Opens
2. Abramis Brama - Smakar Söndag
3. Mastodon - Crack The Skye
4. Slayer - World Painted Blood
5. Tribulation - The Horror
6. Katatonia - Night Is The New Day
7. Gösta Berlings Saga - Detta har hänt
8. Devin Townsend – Ki



lördag 13 februari 2010

Benny Nilssons bästa album 2009





1. White Lies – To Lose My Life
2. Prefab Sprout – Lets Change The World With Music
3. Bye Bye Bicycle - Compass
4. The Pains of Being Pure at Heart - The Pains of Being Pure at Heart
5. Skriet - Skriet
6. Introduction - Santa Sets Sail for Saturn
7. Asobi Seksu – Hush
8. British Sea Power – Do You Like Rock Music?
9. The Maccabees – Wall of Arms
10. The Temper Trap - Conditions



torsdag 11 februari 2010

Tomasz Swiesciaks bästa album 2009





1. Every Time I Die - New Junk Aesthetics
2. Mastodon - Crack The Skye
3. The Black Dahlia Murder - Deflorate
4. Slayer - World Painted Blood
5. Katatonia - Night Is The New Day
6. Totalt Jävla Mörker - Söndra & Härska
7. August Burns Red - Constellations
8. Earth Crisis - To The Death
9. Immortal - All Shall Fall
10. Alice In Chains - Black Gives Way To Blue



tisdag 9 februari 2010

Magnus Engvalls bästa album 2009






1. Slayer - World Painted Blood
2. W.E.T. - W.E.T.
3. MEW - No More Stories / Are Told Today / I'm Sorry / They Washed Away
4. White Lies - To Lose My Life
5. Wilco - Wilco
6. Wolfmother - Cosmic Egg
7. Tegan & Sara - Silenthood
8. Super Furry Animals - Dark Days / Light Years
9. Cancer Bats - Hail Destroyer
10. Cage The Elephant - Cage The Elephant



söndag 7 februari 2010

Manne Påhlssons bästa album 2009






1. Tysta Mari - Sverige Casino
2. Abandon - The Dead End
3. Switchblade - Switchblade
4. Florence Valentin - Spring Ricco
5. Moloken - Our Astral Circle
6. Wolves In The Throne Room - Black Cascade
7. Vomit The Soul - Apostles Of Inexpression
8. Kongh - Shadows Of The Sleepless
9. Dying Fetus - Descend Into Depravity
10. Funeral Mist - Maranatha




torsdag 4 februari 2010

Mats Rydströms bästa album 2009





1. Dundertåget – Skaffa Ny Frisyr
2. Abramis Brama – Smakar söndag
3. Nile - Those Whom The Gods Detest
4. Drive-By Truckers – The Fine Print
5. Babylon Bombs – Babylon’s Burning
6. Horisont – Horisont
7. Immortal – All Shall Fall
8. Bonafide – Something’s Dripping
9. Mastodon – Crack The Skye
10. W.E.T. – W.E.T.



tisdag 2 februari 2010

Banesa Martinez's bästa album 2009





1. Fuzz Manta - Smokerings
2. Truckfighters - Mania
3. John Frusciante - The Empyrean
4. Dollhouse - Rock N Roll Revival
5. Kamchatka - Volume III
6. Clutch - Strange Cousins From The West
7. Baby Woodrose - Baby Woodrose
8. Juliette Lewis - Terra Incognita
9. Abramis Brama - Smakar Söndag
10. Kebnekajse - Kebnekajse


söndag 31 januari 2010

Daniel Robertssons bästa album 2009







1. Switch Opens – Switch Opens
2. Deathstars - Night electric night
3. Satan Takes A Holiday - Satan Takes A Holiday
4. Ossler - Ett brus
5. The Flare-up! - Whip em hard
6. Abramis Brama - Smakar söndag
7. Unanimated – In the Light of Darkness
8. Necrophobic - Death to all
9. Raised Fist - Veils of Ignorance
10. Behemoth - Evangelion