lördag 13 september 2008

Metallica - Death magnetic ***



Varken trumslagaren Lars Ulrich eller gitarristen Kirk Hammet är kända för sina musikalisk färdigheter, så även denna gång. Men känslan som skivan väcker är långt ifrån de senast tjugo årens musicerande. För första gången rosslar och knarrar bandet på i otaliga tempoväxlingar som känns naturliga. Demonproducenten Rick Rubin har gjort underverk som så många gånger för tillskillnad från föregångaren Bob Rock som drog ner bandet i otaliga återvändsgränder trots att skivförsäljningen gick bra under nittio-talet.


Den musikaliska ansiktsskiftningen denna gång påminner om debutalbumet Kill em all som med sin frenesi är en milstolpe inom thrashmetall. Skivan bjuder på långalåtar där bandet lutar sig mot gitarrriffen och albumdebuterande bassisten Robert Trjillo, som utan tvekan är ett musikaliskt geni. Trots att låtar som The Judas Kiss och Cyanide ter sig som klumpiga i sina framförande utmanar de mina hörselgångar. Lekande lätt känns det som gruppen efter den briliant dokumentärfilmen "Some kind of monster" hittat harmoni och sprallighet. Ett styrke besked från hårdrockens svar på Fantomen. När Metallica släpper nytt, då lyssnar man.

Betyg: ***
Text: Daniel Robertsson
Länk: http://www.metallica.nu/
http://www.missionmetallica.com/
Tidigare publicerad i Situation Stockholm 2008

Inga kommentarer: