fredag 13 juni 2008

OPETH ”Watershed” *****


”Watershed” är bakåtsträvande kontra utveckling. OPETH håller en fot kvar i det förflutna utan att tappa fokus på framtiden. Åkerfeldt och hans nya manskap blickar tillbaka ännu djupare i det experimentella 70-talet och gräver sina progressiva skyfflar långt ner i den radikala underjorden.

Det pretentiösa och till viss mån flummiga som CAMEL och KING CRIMSON kännetecknas för finns även på detta nionde opus.

Som en vitamininjektion boostar alla de progressiva elementen upp mig och ger mig kraft nog att ta mig igenom ”Watershed” utan att tappa fokus en sekund. Med ett blästrande musicerande och en exceptionell finesse för låtskrivandet lämnar albumet ett djupt intryck i mig.

Borta är gamla tråkiga OPETH. Istället är de nygamla dödsproggarna stärkta som aldrig förr. Den senaste tidens medlemsavhopp verkar inte ha påverkat bandet nämnvärt.

Tvärtom!

De blastbeats som utmärker Hessian Peel visar ett synnerligen taggat och vitalt band. Doomiga Porcelain Heart är lika bräcklig som titeln antyder. Heir Apparent är ett konstverk i köttig döds och Burden är så vacker att det skär sig i mitt redan sargade hjärta.

”Watershed” är en resa genom vuxenlivet med alla känslostämningar och den har fångat mig i precis rätt ögonblick.

Betyg: *****
Text: Tomasz Swiesciak 2008-06-08
Bolag: Roadrunner Records *****

2 kommentarer:

Kim sa...

Nu bara måste jag ta tag i det här!

Så många så kloka musikälskare kan inte ha så fel ;) Väntar hem plattan när som helst.

Jacob sa...

Kan faktiskt inte göra annat än att hålla med. Det finns dock en massa gamla Opeth-älskare där ute som verkar tycka att bandet är på väg åt fel håll, och att Watershed är för progressivt/hårt.

Själv trodde jag knappt att det kunde bli bättre efter Ghost Reveries. Det var definitivt en svår platta att klå. Men dom lyckades!

Opeth är verkligen ett band som numera bara går framåt!