tisdag 15 april 2008

STEEL ATTACK - "Carpe DiEnd" **


Ja, stålet är det inget fel på. Härliga metalliska gitarrer som utstrålar säkerhet och list. Höjdpunkterfinns bland annat i tredje minuten på 'I Keep Falling' och 'All Is Evil'. Jag är däremot inte helt nöjd med sång och keyboard.

Ronny Hamelin (LACK OF FAITH) har en riktigt bra röst för heavy/power metal när han vågar varadramatisk och testa olika typer av sångharmonier. Men det blir bara lite för mycket ibland. Nackdelarna träder fram när han ska hålla ut toner och han istället stiger eller sjunker i slutet på orden. Dessa läskiga trappstegen stör och blir lite öronbedövande.

"Carpe DiEnd" är ändå en bra skiva överlag. Det märks att musikerna är kompetenta och att dom ansträngt sig trots att hälften är utbytta. Det nya blodet i STEEL ATTACK består av Simon Johansson (gitarr), Peter Morén (trummor) och Johan Löfgren (bas). Beskydderi i all välmening, men när skivbolaget slänger in en promoröst gång efter gång, är det verkligen som att skjuta sig själv i foten.

Klangen i sångarens keyboard kommer heller inte undan. Det plingiga ljudet som vanligtvis hittas i B-iga ballader har nästlat sig in i samtliga spår och får mig att höja ögonbrynen då och då av förvåning.
Med mindre metalwailande och ett brutalare ljud på keyboarden skulle kvintetten ha potential.
Jag väntar spänt.

Betyg: **
Text: Banesa Martinez
Hemsida:
www.myspace.com/steelattack

2 kommentarer:

Anonym sa...

Fy fan vilken kass recension!!

Du som skrivit detta har ju ingen som helst koll på vad du snackar om.

Ska man skriva en review på en platta så bör man väl för faan ha lite koll på musik och instrument...samt vara kontruktiv och objektiv .. detta är 100% din personliga åsikt och inte det minsta konstruktivt eller objektivt... du har dessutom bevisat att du inte kan ett skit om musik / sång genom att skriva ner sångaren i Steel Attack som i 99% av fallen hyllas och lovordas med stor respekt!!! avundsjuka kanske???? (vad har du själv åstadkommit?)

syntarna.... finns inte ett enda plinkljud ala 90 tal på denna platta ... det hör väl vem som helst!! Det enda som "plinkar" är ett piano vilket i det flestas (som har minsta koll)öron är det intrument som är mest tidlöst av alla.

"sångaren stiger eller sjunker i slutet av en lång ton" ... detta kallas för att variera sig & inte för att waila ... sånt står Mariah Carrey för så bra så :)

sen för att det finns puckon som inte har hjärnkapacitet nog för att hänga med när något sånt händer så betyder det ju inte att det är dåligt ... utan mer att man bör hålla sig till att lyssna på artister som DANZIG och dyligt inkometent skit.

Jag vädjar till er som läser denna review att lyssna själva & bilda er en egen uppfattning om Steel Attacks nya platta.... sånt här är inte bra för musikbranchen ... vilken idiot som helst kan ju idag starta en hemsida och kalla sig skribent.. utan att för dens skull ha minsta jävla koll eller krav på sig - (bra exempel här)

Jag är anonym endast av den simpla anledningen att jag inte orkar registrera mig på ännu ett ställe här i cyberrymden ... blir för mycket helt enkelt.

MVH!!!

Banesa sa...

Som tur är finns det ingen universell musiksmak, något du tydligen missat.
Jag skriver recensioner där jag bedömmer musiken efter hur jag uppfattar den. Inte efter någon annans åsikt/smak.

Syntar á la 90-tal är du själv som nämnt.

...och att referrera till mig som idiot och pucko säger mer om din ohälsa än om mig.

Lycka till med musiken!/Banesa