söndag 27 maj 2007

HACRIDE – Amoebra **


”Cyberrens”, ett ord som antagligen inte skulle välkomnas med öppna armar av Horace Engdahl och hans polare i Svenska Akademin, men så får det bli. HACRIDE spelar Cyberrens. Grundstenen är någon slags dödsmetal toppat med favorituttrycket, den avskyvärda ”Sportmetallen” (Vän av ordning vet självklart att detta är synonymt med ”Nu metal”).
Allt nytt av idag i samma skola ska envisas med småmeckiga Harcrorevibbar och snabbt är det hela en på tok för rörig sörja, utan att för den sakens skull bli helflippat och därav intressant.

Pang, bom och det grindas för allt vad tygen håller till dess att manglet (som låter på tok för mekaniskt för att klassas som hårt och bra) abrupt avbryts av en stämma av ekande sång. Det finns sjukligt många metalakter där ute som hanterar instrumenten på ett förträffligt sätt, men som ändå framstår lika intressant som att stå i kö på Konsum. Är detta morgondagens metal kommer i alla fall jag i ännu högre grad börja hamstra på mig fina vax från igår, ty detta klarar världen sig mycket bra utan.

Betyg: 2 av 5
Text: Manne Påhlsson
Bolag: Listenable
Länk: www.hacride.com

Inga kommentarer: